marras 21, 2023
Matkalla kohti Euroopan kulttuuripääkaupunkivuotta Oulu2026 kartoittaa ja testaa uusia tapoja tuoda esiin alueen historiaa, kulttuuria ja ilmiöitä. Viime viikonloppuna julkaistiin kaupunkitilassa ja Oulu2026-verkkosivuilla digitaalisesti koettava Tervatarinoiden reitti.
Kirjailija Katariina Vuoren kirjoittamat ja näyttelijä Tuula Väänäsen lukemat tarinat vievät vanhaan Ouluun, tervakaupan kulta-aikaan. Oulun keskustassa, jokisuistossa ja Toppilansaaressa sijaitsee yhteensä 10 tarinapistettä: niistä löytyvissä puulaatoissa on QR-koodi, jonka voi skannata puhelimella, ja sitten kuunnella tai lukea kyseiseen sijaintiin liittyvän tarinan. Osan sijainneista voi myös nähdä puhelimella lisätyn todellisuuden kera.
Pisteissä Hahtiperä, Merikoski, Laiva Toivo ja Tervahovi voi kohteet nähdä lisätyn todellisuuden kera. Kuva: Topi Paananen
Suomen lisäksi tarinat voi lukea tai kuunnella selkosuomeksi, englanniksi ja ruotsiksi. Englanninkielisten tarinoiden äänenä kuullaan näyttelijä Sami Lalou, ruotsiksi ne tulkitsee viestinnän ja kulttuurialan erityisasiantuntija Tea Stolt de Glanville. Tarinat on kirjoitettu liittymään sijainteihinsa, mutta niitä voi kuunnella myös kotona tai vaikkapa hoivakodissa. Tervatarinoiden reittikarttaan voi tutustua ja tarinoita kuunnella osoitteessa oulu2026.eu/tarinareitit. Kunkin tarinan kesto on kolmisen minuuttia.
Aitoa ajankuvaa huumorilla höystettynä
Tervatarinoiden reitti alkaa Leverin rajalta ja päättyy Toppilan satamaan. Tarinat ovat kuitenkin itsenäisiä, joten ne voi kokea missä tahansa järjestyksessä tai vaikka yksittäin. Ensimmäisinä päivinä eniten QR-koodin skannauksia on ollut Snellmanin talolla, eli nykyisellä Svenska Privatskolanilla, ja Seurahuoneella, eli nykyisellä kaupungintalolla.
Katariina Vuori kuvailee, että oli kiehtovaa tulkita muun muassa sitä, millä tavalla vesireitit ovat vaikuttaneet alueen historiaan. Tervantuoksuisia tarinoita on höystetty myös huumorilla, ja tositapahtumiin perustuvina ne luovat aitoa ajankuvaa tervaporvareiden ja muiden kaupunkilaisten arjesta iloineen ja suruineen 1800-luvun Oulussa.
Lisää pohjoisia tarinoita luvassa ensi vuonna
Tervatarinoiden reitti on Pohjoisista tarinoista vetovoimaa -hankkeen ensimmäinen pilotti. Hankkeen toteuttaa Oulun kulttuurisäätiö, päärahoittaja on Pohjois-Pohjanmaan liitto. Tavoitteena on kehittää uusia tapoja, joiden avulla voidaan tuoda teemoitettuja reittejä helppokäyttöisen teknologian keinoin Oulu2026-toteutusalueelle.
Alueen kulttuuriperinnön esiintuominen ja maksuttomien elämyksien tarjoaminen vahvistavat alueen asukkaiden paikallisidentiteettiä arjen ympäristöissä ja luovat myös matkailullista vetovoimaa. Tarinoita kartoitetaan asiantuntijoiden ja kuntalaisten kanssa. Tervatarinoiden reittiä kehitetään myöhemmin havaintojen ja palautteen perusteella. Lisää tarinallisia reittejä on tulossa jo ensi vuonna.
Lisätiedot ja palaute: projektipäällikkö Anne-Maria Mäkelä, anne.makela@oulu2026.eu, p. 040 673 5155
marras 8, 2023
Yleisö pääsee jälleen valitsemaan kohdetta seuraavalle Oulu2026-kulttuuriohjelman seinämaalaukselle. Aiemmat teokset on toteutettu Tuiraan ja Rajakylään.
Upeart toteuttaa osana Oulu2026-kulttuuriohjelmaa Oulun alueelle syntyvän seinämaalausten sarjan, joiden kohteet valitaan vuosittain järjestettävillä kaikille kaupunkilaisille avoimilla kaupunginosaäänestyksillä. Äänestys ensi vuonna toteutettavan teoksen kohteesta on nyt käynnistynyt.
Äänestyksiin osallistuvat pääsevät ehdottamaan Oulu2026-seinämaalauksen toteutuspaikkaa sekä kertomaan kyseiseen asuinalueeseen liittyviä muistoja ja tarinoita, joita taiteilija voi myöhemmin käyttää teossuunnittelun pohjana.
Yleisöäänestys vuoden 2024 seinämaalauksen kaupunginosasta on avoinna 8.–30. marraskuuta. Omaa suosikkikohdetta voi äänestää osoitteessa oulu2026.eu/upeart2024.
Vuonna 2023 kaupunginosaäänestyksen voitti Tuira Ritaharjun jäädessä toiseksi. Syyskuussa Tuiraan valmistuneen abstraktin ja väriä tulvivan Ovensuussa-teoksen toteutti kanadalainen kuvataiteilija Ilana Pichon. Ensimmäinen Oulu2026-seinämaalaus toteutettiin Rajakylään, jonne isobritannialainen kuvataiteilija Eloise Gillow maalasi koivikkoiseen maisemaan kauniisti sulautuvan Käännekohta-teoksen vuonna 2022.
Taiteilijahaku ensi vuoden toteutukselle aukeaa vuoden alussa.
Euroopan kulttuuripääkaupunkivuonna 2026 seinämaalaus tullaan tekemään Oulun keskustan alueelle. Kaikkien teosten ympärille syntyy silloin myös erilaisia aktiviteetteja, kuten taidekierroksia ja kilpailuja. Teokset siirtyvät valmistumisensa jälkeen Oulun taidemuseon kokoelmiin.
Ovensuussa-teoksen julkistamisjuhlaa vietettiin Tuirassa syyskuussa 2023. Kuva: Ville Honkonen
Lisätietoja:
Upeart , +358 50468 6521, press@upeart.com
marras 6, 2023
Svenska i Uleåborg? Händer det något på svenska i Uleåborg? Jovisst! Och du kan medverka!
Uleåborg i Norra Österbotten är bl.a. känd för skulpturen Toripolliisi (Torgpolisen) och ishockeylaget Oulun Kärpät, men få kommer att tänka på stadens svenskspråkiga befolkning, när Uleåborg kommer till tals.
Här i Uleåborg finns finlandssvenskar som fötts och vuxit upp här, och sådana som flyttat hit senare i livet. Men i Uleåborg finns också svensktalande invånare, som härstammar från grannlandet Sverige – många från Tornedalen eller Norrbotten, och som gjort Finland och Uleåborg till sitt hem. Vi ska inte heller glömma alla de ursprungligen finskspråkiga finländare som någon gång tidigare i livet flyttat till Sverige p.g.a. arbete eller familj, och som senare återvänt till Finland. Det finns fortfarande också krigsbarn bland oss, sådana finländare som under krigsåren placerats i Sverige och som sedan i fredens tid återvänt till Finland som tvåspråkiga – eller som helt svenskspråkiga, ifall de varit så unga att de inte ännu hunnit lära sig finska innan de skickats västerut. På Uleåborgs universitet finns också en del svenskspråkiga studerande – och de som studerar svenska. I dessa dagar är eleverna och gymnasiestuderande vid Svenska Privatskolan i Uleåborg (SPSU), samt barnen som går i Svenska Barnträdgården i Uleåborg (SBTU) – cirka 300 sammanlagt – för det mesta tvåspråkiga. På skolgården hör man därför pratsorl både på finska och svenska. För en del av eleverna är skolan den huvudsakliga platsen i Uleåborg där de får tala och höra svenska. Det finns nämligen också elever från helt finskspråkiga familjer, som har lärt sig svenska innan de börjat här och som nu går sin skola på svenska här. SPSU är dock ingen språkbadsskola, utan språket inlärs redan innan skolgången startar. De elever som haft finska som sitt första modersmål växer upp som svenskspråkiga i skolomgivningen. Men det finns också barn från svenskspråkiga familjer, som går i finskspråkiga skolor i Uleåborg.
Många av oss som talar svenska i Uleåborg är två- eller flerspråkiga och har en flexibel identitet då det kommer till frågan om språk och modersmål. Men vi välkomnar alla tillfällen att tala och höra svenska också i denna stad och möjligheten att få ta del i svenskspråkigt kulturutbud. Därför är Svenska veckan ett av årets höjdpunkter.
Idag den 6 november är det svenska dagen och startskottet för Folktingets Svenska veckan, som firas i Svenskfinland årligen första veckan i november. Också de svenskspråkiga invånarna i Uleåborg firar svenska dagen och kan ta del av Svenska veckans kulturprogram på svenska. Det anordnas evenemang, digitalt program och direktsändning på tv.
Men det är inte bara under Svenska veckan som det händer ett och annat på svenska i Uleåborg. Visste du t.ex. att Uleåborg har en egen Lucia-tradition, som årligen återkommit oavbrutet varje december sedan år 1949? I år krönas Lucia i Uleåborg för den 43:e gången! Lucia i Uleåborg utväljs bland abiturienterna vid gymnasiet Svenska Privatskolan i Uleåborg och luciakortegen startar den 13 december varje år från skolans port vid Smedsgatan 7 (Sepänkatu 7), svänger norrut runt hörnet vid Mannerheims park (Mannerheimin puisto) och framskrider längs med Kyrkogatan till scenen på gågatan Rotuaari, där barn från Svenska Barnträdgården i Uleåborg uppträder med julsånger på både svenska och finska, och där Lucia krönas av en lokal märkesperson. I fjol (2022) var det ishockeylegenden Marko “Mörkö” Anttila som placerade kronan på Lucias hjässa. Lucias smycke doneras av Svenska klubben i Uleåborg och Oulun Pohjola-Norden rf skänker smycken till tärnorna. Luciakören består av elever vid Svenska Privatskolan i Uleåborg. Efter musikprogrammen och Lucias kröning vandrar luciakortegen vidare från Rotuaari till domkyrkan (Oulun tuomiokirkko), där luciaprogrammet fortsätter. Också musiknumren i Uleåborgs domkyrka ges av skolans svenskspråkiga elever. Jultablån i kyrkan sätts traditionellt upp av skolans förskoleelever. Efter jultablån blir det tyst i kyrkan och då skrider Lucia fram ur mörkret med sina tärnor, och för med sig ljuset. I kyrkan sjunger Lucia och tärnorna sånger som är förknippade med luciatraditionen, och de framför också dikter. Luciafesten avslutas med allsång: då sjungs de mest älskade julsångerna på svenska i den vackra domkyrkan i Uleåborg!
Är du överraskad när du läser detta? Kanske du inte visste att det finns så starka svenskspråkiga traditioner i Uleåborg? Eller kanske du redan kände till detta, men vet också att det finns många, som inte har en aning om att det finns ett svenskspråkigt samfund i Uleåborg. Ett kanske lite mindre allmänt känt faktum om Uleåborg är nämligen det, att orten är en svensk språkö – alltså en enspråkigt finsk kommun med en liten minoritet som har svenska som modersmål. Språkvetare kallar ett språkligt avgränsat område för en språkö eller en språklig enklav. Här på språkön Uleåborg finns en språköskola, en skola där skolbildningsspråket är svenska. Läroplanen i skolan är densamma som i de finskspråkiga skolorna, även om undervisningen ges på svenska. Denna skola, Svenska Privatskolan i Uleåborg (SPSU) har långa anor, som sträcker sig ända till mitten av 1800-talet. Skolan verkade de första cirka 10 åren bl.a. i den som Topeliuska huset kända byggnaden vid adressen Torggatan 16 (det hus som nu sorgligt nog länge stått öde och som är i stort behov av restaurering). År 1869 flyttade skolan till Kyrkogatan 45 och senare till sin nuvarande plats vid Sepänkatu 7, i hörnet av Torggatan, Smedsgatan och Kyrkogatan. Det har under årens lopp anskaffats flera fastigheter i detta kvarter och idag är Svenska Privatskolan och Svenska Barnträdgården i Uleåborg verksamma i flera byggnander i detta “svenska kvarter”: Här finns Weckmanska huset och Snellmanska huset m.fl. Det ljusgröna Snellmanska huset är beläget vid hörnet av Kyrkogatan (Kirkkokatu) och Albertsgatan (Albertinkatu). Om Snellmanska huset kommer vi att få höra mera om den 17.11.2023, då projektet Tjärhistoriernas led (Tervatarinoiden reitti) publiceras. En skylt med en QR-kod kommer att fästas på Snellmanska husets vägg, på gatusidan. QR-koden ger tillgång till en webbplats, där man kan lyssna på historier om Uleåborg under tjärans och segelfartygens guldålder, också på svenska. En av projektets tio historier berättar om Snellmanska huset, de andra nio om ytterligare fascinerande platser och händelser i Uleåborg under 1700- och 1800-talet. Projektet är ett av pilotprojekten i det EU-finansierade projektet Attraktionskraft från nordliga berättelser (Pohjoisista tarinoista vetovoimaa) som Uleåborgs kulturstiftelse (Oulun kulttuurisäätiö sr) producerar i upploppet till år 2026, då Uleåborg ska bli europeisk kulturhuvudstad.
Uleåborg Europeisk kulturhuvudstad 2026 är också en svenskspråkig kulturstad. För att denna vision ska förverkligas, behövs det mera kulturutbud på svenska. Det är invånarna i Uleåborg, som själva i samarbete med aktörerna i den egna staden, med kumpaner i samarbetskommunerna runtom Uleåborg och i Kajanaland, och tillsammans med aktörer från hela Svenskfinland, kommer att ha möjligheten att skapa en del av det kulturutbud som förverkligas. Stöd för detta arbete finns redan bl.a i form av projektet Likvärdigt Uleåborg2026 (Yhdenvertainen Oulu2026), som startade våren 2023. Målet är att stöda kommunen och den tredje sektorn i att producera jämlika kulturtjänster och öka kulturtjänsternas tillgänglighet. Projektet pågår i två år och har Norra Österbotten och Kajanaland som projektområde. Projektet syftar också att främja mångfald och förbättra likvärdiga möjligheter för invånarna att delta i genomförandet av Uleåborg Europeisk kulturhuvudstad 2026. Mångfald främjas också genom att uppmuntra speciellt de språkliga minoriteterna att delta i produktionen av innehållet för kulturhuvudstadsåret 2026.
En svenskspråkig kulturaktör som redan existerar i Uleåborg är det Nordiska kulturcentret i Uleåborg vid Smedsgatan 7 (f.d. Norden-center), där Luckan Uleåborg är verksam. Luckan Uleåborg är den nordligaste av alla Luckan i landet, en mötesplats och ett svenskspråkigt rum på språkön Uleåborg. Här anordnas regelbunden svenskspråkig verksamhet, så som Språkcafé, Stickcafé, musikkvällar, seminarier o.dyl. Seminarieutrymmet kan också bokas för föreningsmöten, workshops mm. Luckan Uleåborg medverkar också i Projekt Språköar, som nu är en del av Svenska nu. Projekt Språköar uppmuntrar bl.a. till samarbete med de andra språköarna runtom landet. Tillsammans är vi inte ensamma! Är du i, eller kommer du på besök till Uleåborg, och vill arrangera något på svenska? Kontakta då: uleaborg@luckan.fi.
Välkommen också på Språkcafé för nybörjare på Luckan Uleåborg onsdagen den 8.11 kl. 17:00–18:30, Svenska veckan till ära. Det bjuds på fika och konversation på svenska. Folktinget och Svenska Kulturens Vänner (S.K.V.) i Uleåborg rf finansierar evenemanget. Luckan Uleåborg ligger i samma kvarter som Svenska Privatskolan i Uleåborg, vid adressen Smedsgatan 9 (Sepänkatu 9). Alla är välkomna, oberoende av språk- eller kulturbakgrund!
Svenska veckan firas årligen från den 6 till den 12 november. Folktingets Svenska dagen-fest firas i år i Schaumansalen i Jakobstad. Festen direktsänds på tv och på Yle Arenan måndagen den 6 november kl. 19.55.
Glad Svenska veckan 2023!
Önskar
Tea Stolt de Glanville
Skribenten är kulturproducent, kulturforskare, språkvetare och nordist, med rötterna djupt i Kello by i norra Uleåborg.
PS: Tips för december!
Fotoutställningen När Finland kom till Sverige – Kun Suomi Ruotsiin muutti, samt barn- och ungdomsvideoutställningen Juuret – Rötter på Luckan Uleåborg 4.–17.12.2023. Adress: Smedsgatan 9. Utställningen berättar om sverigefinländarnas liv i Sverige. Produktion: Sverigefinska Riksförbundet och Suomi-Seura.
Länkar
Uleåborg Europas kulturhuvustad 2026 och Oulu2026-området (på svenska): https://oulu2026.eu/sv
Folktinget/ Svenska dagen: https://folktinget.fi/sv/upplevochdelta/evenemang/svenskadagen/
Svenska veckan 2023: https://svenskaveckan.fi
Svenska veckan digitalt: https://svenskaveckan.fi/digitalt
Svenska veckan 2023 i Uleåborg: https://svenskaveckan.fi/orter/uleaborg
Projekt Språköar: https://svenskanu.fi/sprakoar/
Luckan
Luckan-nätverket: https://luckan.fi
Luckan Uleåborg: Address: Smedsgatan 9, 90100 Uleåborg / Sepänkatu 9, 90100 Oulu, https://uleaborg.luckan.fi
Instagram: Profilen Luckan i Uleåborg @luckaniuleaborg
Facebook: Profilen Luckan Uleåborg @luckanuleaborg, Gruppen På svenska i Uleåborg
Kontaktperson: Verksamhetsledare Tea Stolt de Glanville, Luckan Uleåborg, uleaborg@luckan.fi, 040 180 3416
marras 2, 2023
Kurkistus kulttuuriohjelmaan on sarja, jossa nimensä mukaisesti kurkistetaan Euroopan kulttuuripääkaupungin tuleviin tapahtumiin ja ohjelmiin. Sarja antaa pieniä pilkahduksia tulevasta ja kertoo mielenkiintoisista tekijöistä.
Romanikulttuurin markkinat, jossa on jokaiselle katsojalle jotakin. Näin kuvailee projektipäällikkö Katariina Lillqvist Marakni-projektia, jonka tarkoituksena on saattaa ihmisiä yhteen erilaisten romanikulttuuria käsittelevien tapahtumien merkeissä. Ydinajatuksena on tuoda Ouluun tuulahduksia maailmalta edistäen kulttuurien keskinäistä kanssakäymistä.
“Pyrimme siihen, että Marakni olisi osallistava ja yhteisöllinen projekti. Haluamme tuoda kansainvälisten romanifestivaalien tunnelmaa tänne pohjoiseen luoden koko perheelle sopivia tapahtumia kulttuuria juhlistaen”, Lillqvist kertoo.
Miten hanke edistää kulttuuri-ilmastonmuutosta?
Olen seurannut huolissani Suomen kulttuuri-ilmaston painumista pakkasen puolelle jo pidemmän aikaa. Tänä syksynä olen sydän syrjälläni lukenut opiskelijamielenosoituksista ja hyvin oudoiksi muuttuneista rasismi- ja maahanmuuttokeskusteluista. Mielestäni kulttuuri-ilmasto ei näytä kovin valoisalta romanikulttuurinkaan suhteen ja toivon, että Marakni tuo tullessaan Oulun seudulle uudenlaisia tuulia.
Mitä hankkeen tiimoilta on odotettavissa tulevina vuosina?
Projektin tiimoilta järjestettiin juuri ensimmäinen tapahtuma Pikisaaressa Hailuodon Panimon Mallassaunalla. Taiteilija Hilja Grönfors esitti haitaristi Kiureli Sammallahden kanssa perinteisiä romanilauluja. Samalla julkaisimme Oi ruusuni -kirjan, joka sisältää 30 nuotinnettua vanhaa romanilaulua. Kirja on meille tärkeä virstanpylväs, sillä Hilja on kerännyt useiden vuosien ajan yli kolmesataa lähes unohtunutta romanilaulua kokoelmaksi, jota pääsemme nyt raottamaan yleisölle kirjan avulla.
Meillä on myös hieno kokoelma romanipitsejä, jotka näkevät päivänvalon Raskasta pitsiä -työnimellä kulkevassa näyttelyssä. Helena Grönforsin kuratoima retrospektiivinen näyttely sisältää satoja pitsiesineitä ja tarinoita, jotka viemme esille myöhemmin myös maailmalle. Aiheen tiimoilta kootaan Oulujoen ylittävä pitsisilta, ja tulevaisuudessa siirrämme sillan myös muihin Euroopan kulttuuripääkaupunkeihin.
Vuosi 2026 tuo tullessaan projektimme huipennuksen, suuren Marakni-festivaalin, jonne ystävämme ympäri maailman saapuvat soittamaan. Luvassa on myös romanielokuvien festivaali sekä romanikirjallisuuden ja -keittiön katsauksia. Aikamoinen markkinavuosi siis tulossa!
Miltä pohjoinen alue näyttää vuonna 2026?
Olen nyt jo hyvin innoissani tulevasta kulttuuripääkaupunkivuodesta, sillä olen projektin esivalmistelun aikana tutustunut itselleni täysin uusiin kohteisiin, kuten Liminkaan ja Pyhäjokeen. Toivon, että alueellemme tulee useita keskenään verkostoituneita paikkoja ja uskon, että muualta tuleville vieraille tämä näyttäytyy kiehtovana ja erikoisena.
loka 31, 2023
Tartto, yksi ensi vuoden Euroopan kulttuuripääkaupungeista, hakee kolmea 18–30-vuotiasta nuorta Oulu2026-alueelta vapaaehtoiseksi 25.1.–13.2.2024.
Mukaan valitut nuoret pääsevät luomaan omannäköisen nuorten juhlan kansainvälisenä nuorisopäivänä 10. helmikuuta 2024, yhdessä virolaisten ja muualta Euroopasta tulevien vapaaehtoisten nuorten kanssa. Lisäksi osallistujat pääsevät kokemaan Tarton kulttuuripääkaupunkivuoden avajaiset 26. tammikuuta 2024.
Kansainvälinen vapaaehtoistoiminta järjestetään Euroopan Solidaarisuusjoukkojen kautta. Osallistujille tarjotaan matkakorvaus, majoitus, ruoka, vakuutukset ja pieni taskuraha.
Tarkemmat lisätiedot vapaaehtoisohjelmasta Tartto2024-sivuilta.
Kiinnostuitko kansainvälisestä vapaaehtoistoiminnasta? Hae mukaan vapaaehtoiseksi 20.11. mennessä. Päätökset valituista nuorista tehdään 30.11. mennessä. Täytä lyhyt hakemus oheisen linkin kautta.
Lisätiedot: Oulu2026:n osallisuuskoordinaattori Mirja Syrjälä, mirja.syrjala (a) oulu2026.eu, 040 502 9633
Tartto hakee nuoria vapaaehtoisia tekemään ohjelmaa alkuvuodesta 2024. Kuva: Mikk Otsar.
